Dagens promenad råkade vi göra till Stjärnsfors. När vi kom fram till dammen ovan Stjärnsfors kraftstation, fick vi se ett långsamt roterande, helt cirkulärt, isflak, med en diameter av ca 40 m (se bilden). Runt det cirkulära isflaket var det ca 1 meter vatten till angränsande is. Bortsett då från den sidan åt kanalen, där var det öppet vatten (se bild).

Stjärnsfors – det helt cirkulära isflaket

Googlade när jag kom hem, för att leta förklaring till detta ”fenomen”. Ja, hur ovanligt det än är, så är väl fenomen knappast rätt uttryck, för självklart finns en fysikalisk förklaring till att något dylikt kan uppstå. Jag fann nedanstående:

Ur Dagens Nyheters serie: ”Gåtfulla fenomen del 12: Snurrande iscirklar förvånar”
http://www.dn.se/webb-tv/klipp/nyheter/gatfulla-fenomen-del-12-snurrande-iscirklar-forvanar/
När naturen skapar jättelika snurrande cirklar av is är det många som har svårt att tro sina ögon. Clas Svahn såg detta fenomen på Piteälven februari 1987 och säger att han ska förklara hur de bildas.”
Hans enda förklaring blev dock denna: ”Naturen älskar att skapa runda fenomen”.

Sannolikt inte helt lätt att förklara hur dessa helt cirkulära isflak uppstår. Material strävar hela tiden efter att minska sin energi och en rund partikel är ju här det optimala, det ger minsta möjliga ytenergi. Kan vara en bit i förklaringen. Utöver detta, så är självklart vattnets strömning en avgörande faktor. Men sedan, hur ett sådant här isflak spontant bildas – enbart vid mycket enstaka tillfällen … Det ska säkert till specialister inom det här området för att förklara. Jag nöjer mig helt med att idag fått se något som är såväl mycket ovanligt som fascinerande!